Påsk. Med eller utan godis-ångest?

Detta inlägg skriver jag utifrån min egen familjetradition. Jag vet att alla inte firar påsk, men tillämpa det på jul eller när fan som helst!

 

Den närmar sig. Med stormsteg. Det är med blandade känslor vi möter påsken, i år igen. En enorm ångest inför vad som komma skall. Godiset är framdukat överallt och det finns färgglada påskägg i varje skyltfönster och i varje annons. För de av oss som fortfarande bor hemma, så vet vi att det finns extra mycket godis att inte kunna motstå. Under den kommande veckan kommer vi att få extra mycket skäll av våra föräldrar för att vi ätit upp familjens godsaker. IGEN (att vi aldrig ?lär oss?)!


image44image45image46

Parallellt med denna ångest, så känner vi en slags lättnad. På påsken ?får? man ju. Under påsken äter alla människor för mycket godis och efter påsk kommer vi ju ändå ?börja om? (igen) med nya tighta dieter och hårda träningspass.

 

Men. Kanske just denna påsk inte behöver bli ännu en familjemiddag där tankarna kretsar kring hur mycket påskmat vi kan äta utan att släkter undrar. Hur vi på bästa sätt skall smita ifrån och spy, utan att någon misstänker något.

 

image47

 

Låt oss föreställa oss en påskafton helt utan blodsocker toppar (och dalar) och helt utan matångest! Det går, vart vi än befinner oss i tillfrisknandet, men som vanligt krävs det en del arbete av oss också. Dels behöver vi en sann önskan om en påskafton, (eller annan tillställning) fri från vårt monster och dels behöver vi förstå en sak
Anledningen till att vi överäter på påsk är inte bara att det finns mycket mat på borden, utan, som vanligt så handlar det om att dämpa känslor. Väljer vi bort bulimin på påsk, så väljer vi också bort vår säkraste rustning mot pratsamma mostrar, skrikande småkusiner och misstänksamma mammor. Vi kan inte plocka bort den utan att ge oss själva det skydd vi kan tänkas behöva på andra sätt. Pauser, frisk luft, protein eller vad det nu kan tänkas vara. Om vi skall klara oss utan vår ?vän? bulimia, kommer vi att behöva vara mentalt närvarande hela dagen, och ha blocket nära till hands.

Jag kommer att skriva mer innan lördag, men vill bara göra klart för oss alla att denna veckan inte skall bli kaos bara för att påsken nalkas. En (1) dag i taget nu!

Och glöm inte att på påsken ?får man? äta lite för mycket, men inte för att man är trött, stressad eller arg! 

 

image48

 

GLAD PÅSK!


Kommentarer
Postat av: melikethis

din blogg är verkligen bra, tack för att du skriver så ärligt..

2008-03-17 @ 21:07:34
URL: http://kaktuslover.blogg.se
Postat av: Anonym

Så skönt att läsa detta efter att ha haft påskångest i en vecka redan. Dubbelt problem här eftersom jag nyss fyllt år dessutom och måste försöka avstyra alla tårtor och grejer som kommer på förslag. Jag vill inte ha!
Hoppas du skriver mera innan påsk. Tack för att du skriver.

2008-03-17 @ 21:48:57
Postat av: Tess

Lustigt att den inte tog med mitt namn. Nåja, det var jag som skrev det sista.

2008-03-17 @ 21:50:33
Postat av: Helen

Du skriver så bra!Upptäckte din blogg igår och sträckläste den. Blev mycket förvånad över din ålder.. Du är mogen och full av visdom! Kommer att återvända hit. Bra tips att skriva ner sina tankar, har själv funderat i de banorna tidigare men inte kommit mig för.. det ska bli ändring på det nu!

2008-03-18 @ 16:00:42
Postat av: Evelina

just det. huvudet på spiken. påskhelvete, här ska man visst till farmor och äta ihjäl sig, misstänker att jag kommer ställa in av rädsla för att tappa kontrollen liksom. dessutom ont i foten och kan inte motionera - paniiiiik! bra blogg, min nya favvoblogg, besök gärna min&marias blogg! kraaam!

2008-03-18 @ 16:19:44
URL: http://metrobloggen.se/zpillran
Postat av: FighterFlicka

Tack för en underbar blogg. Den träffa mig rakt i magen och hjärtat!
Precis vad som behövs!

2008-03-18 @ 19:30:39
URL: http://fightersway.blogspot.com/
Postat av: Lotta

Helt underbart att läsa din blogg! Du sätter ord och ansikte på sjukdomen och visar att vi som lider av den är helt vanliga och ofast i andra avseende ganska framgångsrika tjejer..jag känner igen mig så otroligt mkt i dig!
Hur blev du frisk, sökte du någonsin hjälp? Skulle vara intressant om du ville skriva om det också.

tusen gånger tack för denna blogg

2008-03-18 @ 19:35:31
Postat av: e

ååh du är min bibel :P du anar inte (lr förmodligen så gör du det) hur mkt det hjälper av att någon sätter ord på det jag känner!

2008-03-25 @ 20:31:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0