Marängsviss mot stress
När min tjejkompis föreslog att vi skulle MARÄÄÄÄNGSVISS, så kände jag ett sting av den "lyckan" som jag brukade känna inför en ritigt välplanerad hetsätningsatack. Den bestod vanligtvis i att
1. Ge efter för det enorma, översvallande och omfamnande och uppslukande suget.
2. En snabb kalkyl över var och vad jag skulle handla. Priset blir ganska irrelevant (precis som för en knarkare. Skall man ha tryffel, så köper man det, vill man ha makaroner med smör, så köper man det).
3. Gå och handla, darrig i benen och hoppas att man skall slippa träffa någon man känner, som kan tänkas se att det är något som inte stämmer.
4. Handlar gärna i lite olika affärer, så att man skall slippa bli stämplad som ett äckligt, okontrollerat miffo.
5. Hem, snabbt, dra ner persienner, stänga av telefonen och sätta på TV:n.
Strukturerat och destruktivt. Och mycket effektivt mot stress... (På kort sikt)
Idag är en dag, mitt i en period fylld av stress och känslor över att inte få tiden att räcka till, och det där stinget av lycka var sådan där falsk lycka, som innebär att man tränger undan obehagliga känslor med mat, och därmed drar ut på sitt tillfrisknande.
Det är just här som jag måste göra ett aktivt val. Aningen väljer jag att vara ett offer och dämpa min stress genom att äta massor av maränger och sedan smyger in på toaletten. Alternativ två är att först acceptera att jag är Skitstressad och att livet är ett enda kaos just nu, och sedan sätta mig ner och äta en portion för at det är gott och för att det är mysigt att umgås med mina vänner.
Kom ihåg att det inte är FEL att välja att vara ett offer. Det viktigaste är att man är medveten om att det faktiskt är ett val man har möjlighet att välja.
Jag kommer att välja alternativ nummer två idag.
Kram
Vad gott med marängsviss :D
ååå gott!
Sofia!
du beskriver ju allt precis så som jag känner det fast jag har aldrig tagit steget o kräkts upp det igen. jag har alltid trott att det är det som varit skillnaden mellan att vara frisk och sjuk. men nu börjar jag inse att jag kanske faktiskt inte e helt frisk! JAg tror du kommer hjälpa mej med din blogg! du e underbar! kram en annan sofia
Usch börjar nästan gråta, det stack till i hjärtat när jag läste det du skrev.... du skrev precis hur det går till när jag hetsäter...
Hej!
Vi är två socionomstudenter på Malmö Högskola som håller på med vår C-uppsats om Bloggar. Vi har läst din blogg en tid och tycker att det du skriver är intressant och kan vara givande och till hjälp för andra. Vi undrar om du skulle vara intresserad av att ställa upp på en intervju, antingen på mejl eller msn, om ditt bloggande och dina tankar kring din blogg och även din bok. Dina svar kommer naturligtvis vara helt anonyma om ni önskar det.
Vi är tacksamma för svar!
Med vänliga hälsningar,
Rebecca och Fredrik
P.S. Vi önskar inte få detta publicerat som en kommentar, men detta är det enda sättet vi kan nå dig.
