Världens mest uppfinningsrika sjukdom
Exempel på hur sjukdomen kan lura oss i vardagen:
- Det tjänar ingenting till att kämpa, för förr eller senare åker vi dit ändå.
- Nu när vi tagit en bit choklad kan vi lika gärna äta upp hela kakan.
- Vi vet ju innerst inne att vi aldrig kommer att bli friska. Se bara hur det gått hittills. UTFÖR!
- Varför skall vi träna? Vi blir ju ändå inte smala.
- Varför skall vi äta nyttigt, vi kommer ju alltid att hetsäta onyttigheter varje vecka ändå.
- Det är enoooooooooormt synd om oss som har en såååååååå svåååååååår sjukdom.
Vi kan föreställa oss bulimi som ett alterego. Om vi föreställer oss att den är lika smart som oss, har nästan lika lång livserfarenhet och är lika bra på att resonera som oss, då är det lätt att förstå att det är en lömsk sjukdom att bli helt fri från. Vi får aldrig underskatta bulimin och dess uppfinningsrikedom. Vi måste försöka respektera den som en del av oss, utan att göra oss till offer för den.
För några dagar sedan tog mitt gamla block slut och jag tänkte att "nu är jag ju sååååå frisk, som man bara kan bli, så jag skall minsann testa att klara mig ändå". Nix. Som jag nyss skrev så kan man se bulimin som en egentänkande varelse, vars högsta önskan är att dra oss ner i helvetet. Självklart ser "hon" då en chans att kila sig in i min välfungerande vardag. Inte i form av panikartat hetsätningssug, utan snyggt och smidigt. Typ: -självklart skall vi slänga med lite "naturgodis" i ICA-korgen. Är ju så frisk nu att jag allt kan "unna mig" några bitar.
Observera att jag inte säger att det är fel att äta godis, utan att jag ifrågasätter varför jag köper det. En bulimiker har inte den naturliga egenskap som reglerar sug/hunger. Även om det är dit vi skall nå en dag, så måste vi varje gång vi äter något som "triggar" oss, vara medvetna om varför vi äter det.
Och nej. Vi kommer inte behöva släpa på blocket resten av våra liv, bara tills allt fungerar naturligt vilket tar olika lång tid.
Kram Sofia
ohh hej tjejen ;)
du får gärna adda mig på msn om du har de.
för alltid skönt att prata med nån som lyckas bli frisk då jag försökt i flera år:(
[email protected]
Hej! Svar från din fråga i min blogg:
Du kommer att få reda på det om ca. 1-2 veckor, har precis börjat skriva på den i skolan. Den ska vara klar på 5 lektioner, och då kommer jag skriva hur det hela gick. Sen så kommer jag även skriva hur det gick när det gäller betyg från läraren, vilket kan ta upp till en månad innan jag får veta det. Så håll ut, men kolla gärna in bloggen innan dess, kommer skriva massa bra och nyttiga tips mm. på bloggen från och med imon =) Check it out..
Starkt jobbat!! :)
Keep on fighting!!
vill du eller någon du känner beställa äkta löshår billigt, titta in i min blogg för mer info.
vilken bra blogg! Stark jobbat av dig!
Har nu läst igenom dina bloggar, starkt skrivet! Är själv bulimiker och har så varit i snart 25 år. Ibland praktiserande ibland icke praktiserande (typ nykter alkoholist), ser det dock som en livstidsdiagnos.
Ser som du själva bulimin enbart som ett symptom/lösning/förmåga på problemet som i första hand är hetsätningen.
Har även svårt att identifiera mig med anorektiker (som oftast görs i föreningar, läkarböcker sajter etc).
I bra perioder då jag tränar och äter bra och normalt går ned i vikt praktiserar jag inte. I dåliga perioder däremot använder jag det mer som en metod att ej gå upp allt för mycket , och ej som en metod att gå ned i vikt.
Planerat ätande (många mellanmål), och rolig träning får mig att må bra, ger mig antagligen en jämn och lagom hög serotoninnivå. Då får jag färre hetsätningsimpulser och kan även lättare stå emot de jag får, hinner tänka innan "zombietillståndet" inträffar. Började misstänka serotoninnivån i och med att jag aldrig har haft några problem i samband med mina graviditeter och i början på amningsperioderna, har tvärt emot andra blivit smalare under dessa perioder och inte haft något behöv av att överäta.
Håller idag kontroll via VK (dock ej avslöjat b där, bara h). Det går bra och jag kan una mig en del gott som ej triggar allt för mycket inom mina kcal och MK. Akutbehovet att äta minskar då jag planerar och tränar, har dock tidigare haft bra ex. WW-perioder, föredrar dock VK där det hela är klart mer svart på vitt och ej i ett "pointsdunkel". Har bara haft 6 st återfall (strax efter jul) sedan jag startade i slutet av juni. Ser detta som en strategi och kamp jag troligtvis måste hålla på med hela livet, därav namnet här (se din 1:a blogg för att hitta mig).
Bra blogg =)
Jättefin idé och tanke.
Stå på dig!
Stor kram!
Detta är det bästa jag läst om bulimi hittills. Jag har själv haft ätstörningar så länge jag kan minnas. Sen jag var 10 år kanske. Och nu är jag 27.
Detta är väldigt bra. Jag plockade fram en liten anteckningsbok. :)
Gillar också det att se bulimin som en annan person. Som att det är någon annan jag kämpar emot, istället för att det är mig själv jag kämpar emot. För när det är mig själv jag kämpar mig så förlorar jag vem som än vinner.
Hoppas verkligen du fortsätter med det här.
